jag vill bara informera om att nu är klockan 22.20 och jag har fortfarande inte gjort mitt engelska- arbete som jag ska redovisa imorgon. and so, i did it again...
Jag avskyr verkligen allt med skolan nu. Jag vill bara åka till flygplatsen och dra nu! Mina gamla planer har fått glöd igen och den här gången blir det nog av, för nu hänger det bara på mig, ingen annan. Jag är bara lite orolig för att ännu en gång behöva berätta för den personen som betyder mest för mig att jag ska lämna honom. Jag vill inte lämna honom, jag vill fortsätta bygga på vårat liv. Men jag är rädd att om jag inte gör detta nu, så kommer jag aldrig att göra det.

imorgon ska jag gå på date, med min hemliga älskare. Säg inget till min man, det blir inte lika roligt då. Date var det imorgon ja, med vin och sånt. Levande ljus kanske? Efter daten ska jag bli full, riktigt full.

haha vad tycks om mina "design"? Fixad på en rekordtid på ca 3min. Jag är så gryyym.
Det går bra nu, jag är äntligen på väg härifrån. NU HAR JAG MIN CHANS.

Föresten någon som vill dricka vin imorgon och lite så? Någon?

galenskaper

ja, jag håller fan på att bli galen.. Jag vet varken ut eller in längre. Mycket mer finns det inte att säga. Kan man bara skrika rätt ut eller låser dom in en på hispan då? jag har aldrig någonsin känns mig så frusterad över att vardagen och livet INTE är som jag vill. fan. Finns bara ett botmedel. Det blir en flaska vin på fredag, eller kanske två...

http://www.youtube.com/watch?v=4Ekb6cgxjRQ

längtan

jag spenderar alla mina dagar i en annan värld, i längtans värld. Jag lever inte idag, jag lever imorgon och i nästa vecka. Jag är så trött på allt idag och så rädd för allt imorgon. Men ändå längtar jag. Jag går varje dag i en annan bubbla och tänker på imorgon. Jag tänker på att jag kommer vara mycket gladare imorgon när jag vaknar, nästa vecka kommer jag att må mycket bättre och jag tänker att efter sommaren kommere jag vara mycket lyckligare. Ganska löjligt. För den dan som jag drömde om i förra veckan, den var kanske idag? men jag missade den för jag satt och tänkte på imorgon. Fan va djupt egentligen. Men det är nog sån jag är nu för tiden. Djup och "bonnasleten"...

Ibland är det svårt att få kroppen att stiga ur sängen. Det är svårt att få kroppen att inse att även om huvudet dunkar och näsan rinner så måste man stiga upp. Ibland gör min kropp som den själv vill. Det är nästan som om jag glömmer bort att det är jag som bestämmer. Ibland är det svårt att hålla fast den lilla paniken som lurar i bröstet. Ibland, vill jag bara ligga en hel dag med täcket över huvudet. Vissa dagar är jag för trött för att gå upp, för rädd för att spendera ännu en dag, när allting känns helt meningslöst. Det är såhär vissa dagar. Det kommer en ny dag imorgon, och då har man förlorat ännu en dag. Men det är ju så det funkar eller hur?